GUID (Globally Unique Identifier) är en 128-bitars identifierare som används för att unikt identifiera information i datorsystem. Det ger praktiskt taget garanterad unikhet, vilket gör att data kan spåras och hanteras i distribuerade miljöer utan risk för kollisioner. GUID används i stor utsträckning inom mjukvaruutveckling, databaser, operativsystem och andra områden.
Det primära syftet med GUID är att säkerställa den globala unikheten hos identifierare. Till skillnad från sekventiella nummer eller andra lokalt hanterade scheman, genereras GUID med hjälp av algoritmer som minimerar sannolikheten för kollisioner, även när identifierare skapas i olika system eller organisationer. Detta är avgörande för komplexa system där data rör sig mellan olika komponenter och servrar.
GUIDs struktur består av flera komponenter, inklusive en tidsstämpel, en unik värdidentifierare och slumpmässiga nummer. Kombinationen av dessa element säkerställer en hög grad av unikhet. GUIDs representeras vanligtvis som en hexadecimal sträng separerad av bindestreck, till exempel xxxxxxxx-xxxx-xxxx-xxxx-xxxxxxxxxxxx.
I databaser används GUID ofta som primärnycklar för tabeller. Detta undviker problem som är förknippade med att kombinera data från olika källor, där vanliga automatiskt ökande identifierare kan överlappa varandra. GUID:er används också i operativsystem, till exempel för att identifiera COM-komponenter i Windows.
Att använda GUID förenklar systemintegration och datautbyte genom att säkerställa globalt unika identifierare. Detta gör att utvecklare kan skapa mer pålitliga och skalbara applikationer.